Kungen är en disneyprins

Till de som tror att jag numera förnekar Sverige bara för att jag befinner mig på annan ort och inte alls har någon koll eller intresse för vad som händer där så vill jag bara säga att det är fel. Ok, jag vet inte riktigt vad kommunpolitikerna i Västerbotten har för sig, men det visste jag å andra sidan inte när jag bodde där heller. Jag kollar Aftonbladet varje dag och vk.se i alla fall nån gång i veckan. Så jag veeet att Victoria har gift sig och gissar dessutom att Sveriges nästa tronarvinge kommer ha käkar grova nog att mala sten… allvarligt, det hakpartiet kommer inte vara nådigt, vi får hoppas på en gosse...

Farfar har sagt adjö till jordelivet nu och det låter som att det gick ganska fridfullt till och det känns sorgligt men ändå som det bästa som kunde hända med tanke på omständigheterna.

Daisy var helt olidlig natten till idag, for omkring som en tok och trodde att mitt hår var en fågel som förtjänade en grym död. Jag läääängtar tills vi har en sovrumsdörr. För då ska jag stänga den.

fars dag och fars far

Det var fars dag i USA idag och vi har umgåtts med Darryl i stort sett hela dagen. Grillat, spelat spel och kollat fotboll. Är ruskigt opepp på jobb imorgon men ser fram emot nästa helg då jag, D och Austin planerar en resa ner till Moscow. Jag hade flyt med schemat och har ledigt både fredag och lördag, Austin har inget jobb än och Dylan slutar tidigt fredag eftermiddag så det passar perfekt. Det var länge sen jag vad där sist och det kommer kännas jättekonstigt att inte Beba, Juri och gänget är kvar. Men Willy är där i alla fall, så honom ska vi hälsa på.

Annars cirkulerar tankarna mycket kring vad som händer hemma just nu. Farfar kan ta sina sista andetag medan jag skriver det här. Det är inte oväntat, men sorgligt ändå och svårt att riktigt beskriva hur det känns. Jag vet nog inte ens riktigt hur det känns.

hyfsat produktiv ledig dag (eller grattis Schweiz)

Ikväll är det dags för Pub Quiz igen och den här gången tror jag det kan gå mycket bättre än förra veckan. Eller tja, förra veckan var vi ju inte ens med på riktigt, det var bara jag och D och vi kom precis lagom till att vara med i fjärde och sista deltävlingen (och hade 5 av 12 rätt om jag inte minns fel) men nu blir det dessutom kusin Katy, D’s lillasyster Kayla, hennes kompis Tyler och förhoppningsvis även Darryl och morbror Derrek. Darryl får gärna komma, han är ju trevlig och sitter säkert inne på en kunskap eller två, men Derrek… där vi har vi esset. Karln är en levande encyklopedi, kommer han så har vi, kanske inte segern men garanterat en bra placering, som i en liten ask.

Daisy lever fortfarande rövare så fort hon kommer åt, men emellanåt är hon en riktig gosegris, nu ligger hon och kurrar på soffkanten, alldelens vid mitt öra. Nästa vecka ska jag försöka komma mig iväg till veterinären så hon får lite sig lite vaccin. Ringde en klinik här i närheten för en stund sen och de sa att basvaccinationerna för kattungar gick på 56 dollar. Det är ju inte alls så farligt, det är hon gott värd, men jag ska ändå ringa ett par ställen till för att jämföra. Det är så störande med all form av sjukvård, försäkring och sånt här… vem du än frågar så kommer de säga att de är absolut bäst och billigast och sen kan ändå det skilja flera hundra spänn mellan olika ställen.

Idag har jag även postat paket hem, 42 dollar gick frakten på, så jag hoppas alla blir glada för nu blir det nog inte mer paket före jul. Dessutom har jag varit på DMV (Department for Motorized Vehicles) och hämtat studiematerial, ska försöka klara av teorin nästa vecka. Stört att måsta göra om hela rubbet, men men.

Fel pizza... i magen

Chefens Operation Frysa Ut Åsa har tappet lite i engagemang och verkan, så det är ju bra. Jag har varit väldigt trevlig mot honom idag (OBS utan att be om ursäkt eller smöra) och jag tror det är till min fördel att den nya tjejen är en ganska långsam elev och har svårt med kassan, även om hon är trevlig. Får ju mig att se bättre ut.

Daisy har varit ute på gräsmattan och lyssnat på hundar på säkert avstånd och nu sitter vi och väntar på att Domino ska komma med pizza. Vi hämtade precis två stycken, kom hem och upptäckte att det var fel pizzor i kartongerna. Dylan ringde och påpekade detta och de lovade att köra hem de rätta pizzorna till oss gratis. Så långt var ju allt bra, hoppas nu bara att det inte liksom förstör vårt case här att Dylan ätit ur båda de pizzor vi inte ville ha…

Heja England!!! (snälla, snälla vinn...)

Imorgon spelar USA mot England i fotbolls VM. Om USA vinner, OM, men alltså det kan dom väl inte…? USA kan väl inte vinna över England i fotboll, dom kallar det ju inte ens för fotboll. Men i alla fall, OM USA skulle skrälla och vinna så måste jag kanske flytta ut temporärt, eller sova på soffan eller nåt, för D kommer bli så ohyggligt odräglig att jag inte tror jag kan klara det.
Matchen går 11:30 på förmiddagen här och då jobbar jag tyvärr, men är ganska säker på att det går att få in ESPN på tv:n på Moondollars. Hoppas det. Så jag vet om jag kan fara hem efter jobbet.

av och på- katt

Miss Daisy har två lägen, antingen är hon hyperaktiv utan andningspaus och far omkring som en liten miniatyrversion av the Tazmanian Devil och hoppar och skuttar och klättrar och river och biter med sina pytteklor och pyttetänder. Och när hon hållit på så i 15-20 minuter blir hon hypertrött och somnar på fläcken, och då menar jag fläcken. Hon kan ligga som en död i knät på en och även om man flyttar på sig, eller flyttar på henne, så vaknar hon inte utan är som en liten trasdocka.

Igår lämnade vi henne ensam för första gången, i hela tre timmar medan vi gick på Pub Quiz nere på stan. När vi kom hem låg hon och sov precis vid dörren, som om hon väntat på oss och det första hon gjorde när hon insåg att hon inte var övergiven var att först äta en massa och sen bajsa. Men hon har fattat galoppen med kattlådan nu iallafall och det är vi ju väldigt tacksamma över.

Jag jobbar ikväll och är väldigt spänd över att se om nästa veckas schema kommit upp ännu och att se hur det ser ut.

Katterna - inspirerat av Hundarna

Steken skrev för ganska länge sen ett inlägg om hundarna. Det var ett roligt inlägg, trevligt att läsa. Så med anledning av min och Dylans nya familjemedlem, Daisy, kommer här…. (trumvirvel) Katterna!

1. Cello. Världens bästa katt, alla katt-(haha, förlåt)egorier. Vi hade honom från 1991 till 2007 och även om jag inte bodde hemma hela den tiden så var han ändå alltid min, allas vår, katt. Lilla Daisy får stå ut med att leva alla sina kattliv i hans skugga. Ingen tar Cellos plats. Ever. Amen.

2. Pelle, mina kusiners katt i Långträsk. Inte för att jag minns så mycket mer om honom än hur han såg ut och att han gillade att ligga i köksfönstret när han inte var ute och jagade. Men han var stor och snäll och bet eller rev aldrig Oskar, fast han petade och drog i honom så fort han kom åt.

3. Lurvas. Marres katt. Han var så tjock att han inte kunde gå nerför trappan som en normal katt utan liksom skumpade ner. Haha, och Marre blev alltid så stött när man påpekade det. Ja, det kanske man kan förstå, vi var kanske lite elaka också. Men tjock var han, Lurvas.

4. Johns kattoxar. Förklaring? Kommer här:
När jag växte upp så hade pappa en morbror som hette John och bodde strax utanför Burträsk. John var snäll, hans hus luktade gammal farbror och jag kommer ihåg att jag aldrig tyckte om maten vi fick där, men han hade roliga gossedjur som han vunnit på lotteri som vi fick leka med. John hade en bondgård med lagård och allt som hör till, exakt vad han hade i lagården minns jag inte. Men han hade pojkdjur, det minns jag. Istället för kor och kvigor som min morbror Hans alltid hade, så hade John ungtjurar. Och kattoxar. I hans lagård bodde alltid ett för mig okänt antal svartvita hankatter som han alltså kallade för kattoxarna. Kanske var det namnet, kanske var det katten eller katterna i sig, men jag var alltid lite rädd för Johns katter. Som om de egentligen var en speciell sorts katter, importerade från Narnia.


I söndagskväll satt jag och slökollade craigslist, USA:s svar på Blocket, och som vanligt kollade jag även djur och klickade fram lite olika kryp som behövde nya hem. Kanske var det bilden, kanske var D i hemlighet lite sugen på en katt, kanske var det allt bebissnack i helgen som fick honom att tänka ”får hon en katt glömmer hon att det finns barn”, vem vet?

Säkert är i alla fall att medan jag jobbade måndagkväll så for D och handlade kattlåda, kattsand, mat, leksaker, halsband, borste och en kattbur till bilen och sen körde han till Spokane och hämtade lilla miss Daisy som alltså satt i bilen och väntade på mig när jag kom ut från jobbet. Det var den bästa överraskning jag fått på länge.

Hon är så söt och gosig. Lite vild och galen också och hon bajsade på golvet natten till idag så perfekt är hon inte. Men hon är vårt första gemensamma husdjur och vi är väldigt nöjda med henne.
Och jaja, jag ska ta bild…