Tycker jag, alltså

Terminen startade med ett brak och nu är campus sådär knökfullt med studenter igen. Det är lite störigt nästan. Okej att det var drygt förra veckan att ingenting var öppet, ingenstans att köpa lunch eller kaffe. Men nu är det köer och spring och fläng överallt.
Jag känner mig som en mullvad som tvingats ut i solsken.

Så har jag även spenderat en ganska stor portion av dagen med Kontors Barbie (kvinnan som inte är min chef men tyvärr ändå ansvarig för en stor del av mitt kontrakt). Oh plåga vad jag lider av att lyssna på hennes svammel. Jag har försökt vara snäll mot henne. Alltså professionellt artig och låtsasintresserad av hennes ryggbesvär och alla mediciner hon äter och medlidsam vad gäller hennes inkompetens, hon är ju trots allt ny på jobbet.
Men det håller inte.
Jag är ingen bra skådespelare.
Tänkt mullvad som spelar alligator.
Typ så.

Hej middag

Green bean casserole är utan tvekan min favoriträtt när det kommer till amerikansk julmat. Eller julmat och julmat, den brukar ju serveras till thanksgiving också. Men i vilket fall så räcker inte två gånger om året riktigt, så jag lagar den själv ibland. Som tillexempel ikväll. Lätt som en plätt på äkta amerikanskt vis. Mums.

Hajen & Amöban

Ibland känns det som om vi är på väg åt helt olika håll. Eller som att vi har samma mål fast helt olika kartor och idéer om hur vi ska ta oss dit.

Jag tycker inte om kartor, har aldrig kunna läsa dom. Är helt värdelös på vägbeskrivningar och har ett lokalsinne som är lika underutvecklat som en amöba. Jag går på nån slags magkänsla blandat med enklaste utvägen. När jag försöker fatta beslut för framtiden får jag oftast ont i huvet, eller ont i magen, eller bådadera.

Han är som en stridspilot som tvingas flyga ett enmotorigt lastflyg. Eller en haj som inte kan sluta simma för då dör han. Han planerar och skissar och tjatar och tänker och ena dagen ska vi flytta till Dubai och nästa till Stockholm och plötsligt kan vi få jobb på en båt om vi kan vara i San Fransisco imorgon.

Jag har inte bott i samma stad längre än 2 år sen jag fyllde 18. Det har liksom bara blivit så, utan att jag planerat särskilt mycket. Så om jag fortsätter på samma vis räknar jag med att äventyren fortsätter komma, det ger sig av sig själv liksom. Men hajar måste ju simma.

Åh pucko...

Jaha, det här var ju inte bra. Vår nya program coordinator är dum i huvet. Jag har väl kanske misstänkt det innan, men haft så himla lite med henne att göra att jag inte direkt brytt mig om att utveckla mina mistankar eller haft anledning att bry mig närmare. Men så fick hon alltså ny tjänst i november och nu är hon inte min chef.
Hon är INTE min chef.
Men hon tror att hon är det.
Hon ÄR däremot ansvarig för att skicka in mitt kontrakt till lönekontoret. Gör hon inte det får jag inte betalt på rätt dag. Jag kommer inte få betalt på rätt dag den här löneperioden.

2012 eller 2022

Han tyckte att det skulle vara en kul grej att ha mustasch på nyår, min äkta hälft. Så det hade han. Med matchande vilda västern-inspirerad kostym och bred slips.
Och det var ju kul, eller nåt.
Men nu är det flera dagar sen nyår och han ser fortfarande ut som om han borde ha minst tre mellanstadiegamla barn och en labrador. Jag försöker hinta med rakhyveln men vet ju av tidigare erfarenheter att det inte funkar så. Ju störigare jag tycker att det är, desto mindre chans att han faktiskt ska raka/klippa/klä om sig.

Så jag får väl köpa foträta skor och Ellos-jeans om jag nu prompt vill matcha.

Men snöööööa då!

Vi körde ut till Pebble Creek, den lokala skidanläggningen, i eftermiddags. Trots att det inte ligger mer snö i Pocatello än florsocker på kanelbullar, så hade vi hört att i alla fall en lift var öppen på berget. Men så var inte fallet. Vi fick hämta ut våra säsongspass men åka hem utan att ha åkt. Och jag tänkte såhär, att eftersom det vägrar snöa så har jag nu beställt nya skidor (begagnade, det var min julklapp) och nu kommer det väl garanterat inte snöa förrän tidigast mars.

Imorgon börjar jag jobba igen. Det var den ledigheten.

2 varianter av skit

Men snöa då! King att ha säsongspass när bara barnbacken är öppen. Strålande solsken och kallt nog för snö, men den bara vägrar falla. Skit.

Vårt skruttiga trassel till katt har svarta fläckar på hakan. Vi trodde hon hade fått loppor och behandlade för det (trots att vi inte sett några då vi kammat henne) men loppmedel och loppkrage senare så har hon fortfarande vad som ser ut som loppskit på halsen. Så jag får väl ringa veterinären och se vad dom säger. Lite äckligt är det i vilket fall.