Karen, vår inneboende hyresgäst som skulle stanna till mitten på Augusti och sen fick förlängt en extra månad men sen absolut skulle vidare till Arizona, har nu fått fast jobb här i Coeur d Alene.
Hon har tänkt stanna hos oss tills mitten på nästa månad som planerat, meddelade hon igår, och sen ska hon leta egen lägenhet.
Lugge för oss ju, vi sa att hon kan stanna hur länge hon vill.
Att ha sambo i källaren vi knappt aldrig använder sparar oss nästan halva månadskostnaden på huset och nu slipper vi leta nån ny.
Karen är kanon på många sätt.
Hon:
- Jobbar långa dagar och när hon är hemma är hon mest bara tyst på sitt rum och läser/ser på film (planerar massmord, vad vet jag)
- Betalar hyran, aldrig i tid, men ändå
- Använder köket såklart, men håller sig på sin hylla i kylen, diskar efter sig och stökar aldrig till nämnvärt
Dock, och det är ett stort dock, har hon ett katt som jag faktiskt hatar på riktigt. Den spyr överallt och jämt och ständigt. Den är avkload och får inte gå ut, vilket betyder att vi måste ha altandörren stängd eller under ständig uppsikt, vilket är sjukt drygt nu på sommaren. Och den är gnällig och jävlig och inte kelen alls.
Det är sån katt som gör att jag kan förstå folk som säger att de hatar katter. Hade jag aldrig träffat en annan katt än den här lilla jäveln skulle jag nog ha känt likadant.
Så att, ja. Vi får se hur länge dom blir kvar. Karen och katten.
No comments:
Post a Comment