same same but different

Nu när den värsta uppståndelsen över valet lagt sig och vardagen tagit vid igen är det de små skillnaderna som märks. Det är fortfarande en massa skrik och hets i media, precis som innan valet, i en ton som gör det omöjligt att veta vad man kan lita på och vad som bara (precis som allt som kommer ur en viss orange orangutang) är elakt svammel.

Hans supporters är fortfarande till stor del redo att bygga muren och kasta folk över gränsen. Tyvärr. På ett mer konkret plan har vi inom campusvärlden dels börjat planera för ett par smala år vad gäller utbildningsbudgeten, och dels redan varit tvugna att se en personallag (som i korta drag skulle ge fler anställda rätt till övertidsersättning) som skulle träda i kraft nu i måndags bli inställd tills vidare.

Men det som jag iallafall upplever som positivt är att det finns en tydlig rörelse av människor som visserligen är djupt besvikna över resultatet och inte alls ser fram emot att leva under detta blivande presidentskap. Men som ändå väljer att fokusera på möjligheter, sin egen förmåga att sprida vänskap, glädje och förståelse, och inte låta hat, rädsla och uppgivenhet ta över.
Det är svårt. Men viktigt.