Politiskt

SDet som ändå är bra med Trump  (alltså inte clownen personligen såklart- men hela den här farsliknande soppan) är att folk är engagerade på ett sätt jag aldrig upplevt tidigare.
Tiden då man kunde säga saker i stil med "äh politik... guh va tråkigt. Asså vem bryr sig?" utan att framstå som fullkomligt ignorant/rasistisk/bekväm under sin sten, är förbi.
Ungefär som att man kan ju tycka att det är ovärt att tjata om vädret, men står man plötsligt  mitt i en storm och ser medmänniskor frysa och flyta bort, så måste man ju iallafall erkänna att det regnar.
Till och med Dylans mormor som har alzheimers och inte minns mycket mer nutida fakta än vilket basketlag hon håller på och att hon inte får laga mat själv längre - vet minsann att hon inte gillar Trump.
"Han är en idiot" Säger hon bestämt varje gång det kommer på tal. Sen frågar hon för tionde gången om Louisa tycker om att bada och när vi ska äta glass.
För Dylan som ju undervisar i statsvetenskap är det ett sabla meck att hänga med i alla sjuka svängar.
Det är som en dokusåpa som man på nåt sätt måste hänga med i.