Onsdag kväll sov jag och Dylan (och Louisa) hos kompisar i Boise. Dana och Darryl bodde på hotel. Våra vänner hade en baksida som i stort sett slutade i en liten konstgjord ankdam och det var en massa myggor och annan flygande skit som gästade vår grillkväll.
Torsdag kväll bodde vi allihop i en timeshare i McCall. Redan i bilen på väg dit klagade Dylan på att han blivit biten kvällen innan. Men änsendå liksom? Det kliade lite runt mina fotleder också. Irriterande, men inte förvånande.
Senare när vi skulle somna bad han mig klia honom på ryggen, vilket jag halvhjärtat gjorde. Sen iddes jag ju inte tända lampan och kolla eller så, men jag reagerade ändå på vilka bulor till bett han hade på ryggen.
Fredag morgon ser jag Dylans böldliknande bett. Jag kliar även mina egna, men dom är betydligt mindre och fortfarande bara runt fötterna.
Vi kör hela vägen tillbaka till Rathdrum och sover hemma. Dylans bett är inte ett dugg mindre när vi går och lägger oss. Inte mina heller.
Lördag vaknar jag med typ 30 nya bett. Dylan har också nya. Hans föräldrar misstänker sänglöss. Bed bugs. Dom har inga bett. Inte Louisa heller. Vi googlar, tvättar, tumlar. Dana tvingar i Dylan allergimedicin. Jag vägrar ta nåt.
Sen upptäcker Dana bett. Lite kul, fast bara lite.
Nu ska vi gå och lägga oss i rena
sängkläder. Får se vad morgondagen bjuder på.
No comments:
Post a Comment