Gillar killar i blåställ

Det bästa jag vet (på jobbet alltså) är att jobba med såna som hatar att skriva. Just nu jobbar jag väldigt intensivt med dieselmaskinister och reparationstekniker och skriver bidragsansökningar åt deras program.
Det är görbra, för det enda jag måste dubbelkolla är att jag inte ljuger eller får nåt om bakfoten när jag beskriver produkter och procedurer, annars har jag fria tyglar att formulera mig precis som jag vill. Det svåraste är att faktiskt få dom att korrekturläsa texten, helst vill dom bara skriva under och gå tillbaka till verkstan.   

Annat är det med humanister som vill vara med och peta i varenda mening och beskrivning. Typ, vill du skriva själv?
Åh nejdå, inte alls. Skriv du först så kan jag klaga och aldrig bli nöjd sen.

Igår skrev jag ett tresidigt personligt brev från en av nissarna på kollisionsteknik. Skrev ut och bad honom läsa igenom innan han skrev under.
Han ba ”Men gud, det här ser ju råbra ut! Typ som om jag sagt det själv!”
vilket ju liksom var meningen.
Jag hade förmodligen lika gärna kunnat räcka honom en meny över kinesisk hämtmat och han hade säkert skrivit under det också.
Men det är ju kul när dom är nöjda.