Det är en vecka. Okej två. Två veckor kvar av terminen.
Jag har inte anmält mig till vårens kurser ännu.
Fan vad jag drar ut på allt.
Måste. Ta. Mig. I. Kragen.
Men alltså. Jobbet alltså, det liksom äter upp all kraft och tankeverksamhet jag har.
En dag i taget. Varför säger man så? Nu är det precis så jag jobbar, en dag i taget. Men det funkar faktiskt väldigt dåligt i praktiken, när man tillexempel sitter i planeringsmöte, att kläcka ur sig
”vadå nästa vecka? när är det? efter imorgon, nån gång, menar du…?”
Kvar i mitt huvud är bara nån slags geggig substans som gör att jag helst bara vill ligga på soffan, alternativt åka skidor.
Mnåh… skidor.
Mina fina.
No comments:
Post a Comment