Hög tid att planera högtider

Jag har redan börjat planera julklapparna. Inte för det kanske egentligen är så tidigt, vissa säger sig ju ha handlat klart redan i Oktober. Men för mig är det tidigt att planera (och nu har jag ju inte köpt en enda present än) och för första gången gjort en lista. Inte en önskelista till mig själv heller, utan en lista på vad eventuella vänner och släktingar kan tänkas uppskatta.
Dessutom har jag tänkt fira Thanksgiving som satan i år. Annars har jag alltid sett Thanksgiving som den perfekta bonushögtiden. Inga presenter eller krav på speciella traditioner, men ledigt från jobbet och massa god mat. Och eftersom jag ju inte växte upp med Thanksgiving och inte har en massa ”jomen vi måste ha det här på bordet och vi måste göra det här på morgonen för så gjorde vi alltid hemma” så kan jag alltid liksom bara flyta i bakgrunden och njuta av det som blir utan att känna att jag nånsin missar eller saknar nåt.

För två år sen när vi flyttade upp hit från Pocatello hade Dylan redan flyttat i November och firade Thanksgiving med familjen medan jag var kvar själv i Pocatello. Jag var inbjuden till hans farmor och farbrors familjemiddag, min chefs familjemidag, tre olika vänners släktbalunser och säkert nåt annat kalas också.
Hade det varit jul hade jag naturligtvis valt det bästa kalaset och tackat varmast för att de förbarmade sig över mig, man (jag) kan ju inte sitta själv på julafton! Men Thanksgiving hade jag inga problem alls med att fira ensam med en film och en påse godis. Det svåraste var att övertyga alla runtom mig att det var precis det jag ville göra.
Det slutade med att kompisarna trodde jag var hos min chef, min chef trodde jag var hos en kompis och även Dylans farmor vart till slut motvilligt övertygad om att jag nog var omhändertagen. Julen som följde anlände jag upp till norra Idaho dan före julafton och även om det var en fin och trevlig jul, så var vi i lådor, hade inte pyntat nåt i vårt eget hem eftersom vi inte hade nåt och alltihop kändes bara väldigt snabbt och stressat.

Förra året flyttade vi ut från vår lägenhet 10:e december, fick nycklarna till nya huset 19:e januari och däremellan (julen) var vi husvakter till två olika kompispar. Det var också en fin och trevlig jul, men vi var i lådor och hade inte pyntat nåt i vårt eget hem eftersom vi inte hade nåt.

Så jag lovade mig själv att jävlar alltså, julen 2015 ska jag pynta och pyssla och ha råmysigt hemma i mitt eget hem.  Jorå, såatte... när tror ni ungen har tänkt komma ut?
Just det, julafton.
Så jag har fortfarande tänkt pynta (om än måttligt) och ha en gran i mitt eget hem. Men jag har ju också insett att julen, även i år, kommer bli lite ovanlig. Det är därför jag plötsligt känner att Thanksgiving kanske måste omprioriteras lite.