Jag gick en promenad för nån kväll sen,
bara runt kvarteret sådär. Och gick förbi ett hus där dom höll på att lägga
nytt tak. Det här var i området som ligger mellan oss och älven, där det är
fint att bo.
Där folk har båtar och manikyrerade trädgårdar utanför hus som rymmer fler sovrum än innevånare. Där man ser Trump-skyltar i fönster och Make America Great Again-dekaler på bilarna.
Fast sån skit kan man för övrigt se lite överallt, det är ju bland outbildade, vita män som Trumpen har majoriteten av sina brölande supporters och Idaho kan stoltsera med att ligga näst sist på listan av stater där ungdommar söker vidare efter high school.
Lägg till det att mångfalden är lika med noll så har man en rätt bra grogrund för rasism och politik baserad på lögner, rädsla och blind patriotism.
Fast det var inte det jag skulle säga.
Det jag skulle säga var att när jag fick förbi det här huset där ett gäng snubbar som såg ut att vara av nån slags sydamerikansk härkomst (alltså självklart illegala imigranter om man nu tillhör tidigare beskrivna skara) så upplevde jag helt plötsligt, vädligt intensivt, att jag befann mig i Sällskapsresan. Alltså den första. Nuevo Estockholmo. Sun Trip, heter den kanske.
Det visade sig att takläggargänget spelade soundtracket på en liten bergsprängare som stod vid vägen. Eller soundtrack och soundtrack, men till och med jag och mina musiköron kunde omöjligt ta fel på att det var musik från filmen. Eftersom det bara var jag och bebben (och hon sov) så kunde jag inte göra så mycket mer av situationen än att bara fnissa för mig själv och gå förbi.
Men nu är jag råsugen på att se Sällskapsresan.
Där folk har båtar och manikyrerade trädgårdar utanför hus som rymmer fler sovrum än innevånare. Där man ser Trump-skyltar i fönster och Make America Great Again-dekaler på bilarna.
Fast sån skit kan man för övrigt se lite överallt, det är ju bland outbildade, vita män som Trumpen har majoriteten av sina brölande supporters och Idaho kan stoltsera med att ligga näst sist på listan av stater där ungdommar söker vidare efter high school.
Lägg till det att mångfalden är lika med noll så har man en rätt bra grogrund för rasism och politik baserad på lögner, rädsla och blind patriotism.
Fast det var inte det jag skulle säga.
Det jag skulle säga var att när jag fick förbi det här huset där ett gäng snubbar som såg ut att vara av nån slags sydamerikansk härkomst (alltså självklart illegala imigranter om man nu tillhör tidigare beskrivna skara) så upplevde jag helt plötsligt, vädligt intensivt, att jag befann mig i Sällskapsresan. Alltså den första. Nuevo Estockholmo. Sun Trip, heter den kanske.
Det visade sig att takläggargänget spelade soundtracket på en liten bergsprängare som stod vid vägen. Eller soundtrack och soundtrack, men till och med jag och mina musiköron kunde omöjligt ta fel på att det var musik från filmen. Eftersom det bara var jag och bebben (och hon sov) så kunde jag inte göra så mycket mer av situationen än att bara fnissa för mig själv och gå förbi.
Men nu är jag råsugen på att se Sällskapsresan.
Såatte.
No comments:
Post a Comment