Tillbaka i Luleå. Den här gången är det dock inte alls lika kallt och jävligt. Istället strålande sol och precis lagom många minusgrader. Stockholm vart mycket lyckat, hann träffa i stort sätt alla jag hoppats få träffa och så länge ambassaden levererar så gick ju det också precis så bra som jag inte ens vågat hoppats.
Och nu sitter jag här i syrrans hus och funderar på att röja lite i köket innan Peter kommer hem med kidsen och vi ska på Leos Lekland. Jag ska också fixa mammas 60-års present (jepp, mamma Marta fyller tant på söndag) korrläsa en engelsk text Veronica skickat och fortsätta leta efter intressanta jobb i Idaho. Jag känner mig verkligen sjukt förslappad nu. Får vissserligen förmodligen jobba nästa vecka, men aldrig i mitt liv har jag varit så sjukt sugen på att riktigt, seriöst vuxenjobb. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge nu.
Det har även börjat krypa sig på en känsla av "shit jag ska verkligen flytta nu". Lite märkligt kanske med tanke på att jag knappt satt tån på svensk mark mer än några veckor i stöten de senaste åren, men nu är det på nåt sätt så mycket mer definitivt. Som tur är pratar redan lillebror om att komma och hälsa på. Storasyster är ju som lite mer inmobil med fyra knoddar. Kasper kommer garanterat glömma mig samma sekund jag går genom dörren, men de två äldre kan nog kanske minnas moster Åsa till nästa gång.
No comments:
Post a Comment