Vad jag tänker på just nu

Korta versionen: jobb.


Långa versionen (i ingen speciell ordning):

Är det dumt att anställa en kompis?
Jag kan se råmånga komplikationer med att chefa över nån man känner. Jag kan också se en hel del fördelar med anställa just den här personen.
Hmm, grubbel, grubbel.

Vem tusan ska jag välja som undervisningspartner till vårens och sommarens kurser?
Först tänkte jag att jag kunde göra allt själv, eftersom jag trodde att jag då skulle få mycket mer betalt. Så var dock inte fallet.
Dom ba ”Men vill du prova anta utmaningen att soloundervisa så får du natuuuurligtvis göra det!”
Jag ba ”Du menar jobba mer för samma betalt? Får jag? Schyrre! Nä tack.”

Vill jag verkligen åka på två konferenser den här terminen?
Ja, det vill jag. Kruxet är att det är så himla obra att missa två föreläsningstillfällen när man bara ses en gång i veckan.

Vad ska jag göra med de personer som hänger sig fast som iglar på kontoret men egentligen bara suger pengar ur kontot utan att göra nåt jobb? Ge dom sparken. Åh, jag vill! Får jag det? Men jag törs int. Nån annan får bestämma.

Slutsats: jag är 0% chefsmaterial.