Det har varit en relativt händelserik vecka får man väl ändå säga. Ändå, eftersom jag trots allt varit på besök i "the armpit of Idaho", som Pocatello lite käckt kallas. Fast där var vi bara i måndags, Dylan hälsade på på instutitionen och vi storsade runt och kollade in stan. Det kändes ungefär som att vara statister i en zombiefilm, maken till sömning håla har jag knappt sett. Jag säger knappt eftersom jag ju faktiskt sett Bastuträsk, men alltså....dött är bara förnamnet. Chansen att jag skulle lyckas hitta ett jobb som inte innebär att sälja korv från en låda på magen i Pocatello räknar jag som ganska så liten.
Men än så vet vi ju inte ens om Dylan kommer komma in där, så det är bara att avvakta än så länge. Men ja, jag hoppas på New Orleans, det gör jag nog.
Efter besöket i armhålan spenderade vi två dagar i Buhl hos farmor Melba Stiegemeier. Hon är snäll, lagar mat konstant och påminner ganska mycket om min egen farmor, med den stora skillnaden att då min farmor försöker trycka in en mat med argumentet "ja, visst är det gott!" kör Melba med en motsatt strategi "inte är det nog salt? visst är det för torrt/starkt/segt/mjöligt...etc" och så ska man sitta och övertala henne att nejdå, det är såååå gott så. Det är som farbror Larry säger, man kan inte ens lyfta på skinkan för att släppa en fjärt utan att hon hoppar upp -Vad behöver du, vad vill du ha, vad har jag glömt???
Och på tal om farbror Larry, Dylans livsnjutare till farbror som jobbar som bonde och bor en knapp kilomter från sitt barndomshem, det var på hans initiativ som vi (jag, Dylan, Dana, Darryl, Larry och hans fru Jeanie) på torsdagsmorgon packade in oss i två bilar fullastade med vantar, skidbyxor, öl, sockar och några till öl och körde till bergen, Sun Valley för att vara exakt.
Larry är inte den som gör något halvdant, ska det va så ska det va liksom, så vi låtsades att vi var rika och hyrde en bungalow på the Sun Valley Club Resort i två våningar inklusive typ allt. Jag och Dylan hyrde skidor och åkte slalom med Larry och Jeanie på torsdagseftermiddagen. Jag har inte stått på ett par slalomskidor sen i nian tror jag, då jag bestämde att det var coolare med snowboard, så jag var lite nervös. Men det är lite som att cykla, har man väl lärt sig en gång klarar man det, jag var långt ifrån bra, men stabil iallafall. Dylan däremot stod på utförsskidor för första gången och hade lite svårare, men han var riktigt duktig och hävdade efteråt att han absolut skulle prova igen vid tillfälle.
Vi åt lyxig lunch i en rund restaurang på toppen av ett berg, badade jacuzzi, drack coctails i jazzloungen och levde lite som kungar i ett dygn, det var jätteroligt det var det, men jag är glad att notan inte drogs från mitt konto.
Men nu är vi alltså tillbaka i Rathdrum. I morse fick jag ett brev med mitt social security number så nu har jag ett sånt också. Jag är på jakt efter både efter sommarjobb och ett riktigt jobb till hösten, men eftersom vi ännu vet var hösten kommer spenderas är det sommarjobbet som känns angelägnast. Jag har sökt en del servitrisjobb och hoppas få napp nånstans... så fort jag eller Dylan hittar ett fast sommarjobb så ska vi flytta från källaren har vi bestämt och jag hoppas det blir snart, snart, snart.
Men imorgon kommer Kayla hem för att fira påsk, det ska bli roligt eftersom jag inte sett henne sen brölliset. Och påsken ska visst firas med brunch hos moster Connie. Det blir säkert trevligt, även om jag knappast kommer få några ägghalvor med kaviar. Däremot har jag hört rykten om mimosas, och det är ju inte fel =)
Glas Påsk!
No comments:
Post a Comment