Bloggtorkan har berott på jullov och brist på svenskt tangentbord. Nu är vi tillbaka i Pocatello, bilresan ner tog drygt 11 timmar istället för knappt 8 pga av snöstorm och avstängda vägar. Men nu är vi framme i alla fall.
Julen har varit bra, vi har umgåtts mycket med familjen S och även hunnit träffa en del vänner, dock inte så många som vi hoppats. Det är märkligt det där, hur man alltid tänker att en vecka är så länge så och det klart man hinner träffa folk, gud ja, det är ju bara att gå förbi som man gjorde när man gick i föris och kolla vad de har för sig. Tills man sitter där och ska på födelsedagslunch ena dan och middag hos moster nästa och människorna man vill hinna träffa har mage att ha en massa planer de också och plötsligt finns det bara (i bästa fall) ett par stackars luckor då man kan klämma in en kaffekopp.
Jag tror det är omöjligt att hälsa på hemma utan att både hinna bli stressad och långtråkad.
På vägen upp till norra Idaho körde vi via Boise för att D skulle få träffa kompisar där han inte sett på länge. Vi bokade alltså hotellrum och körde omväg och sen bangar en av killarna, den som D känner bäst och var huvudanledningen att vi ens kom, med anledningen att det är så långt från flygplatsen till hans föräldrars hus… Eh, ja okej det är det säkert, men så vida de inte flyttade dagen innan så borde han ju rimligtvis vetat om detta avstånd när han och D pratade i telefon och gjorde planer en vecka innan. Dålig stil, D var märkbart upprörd och jag förstår det.
Själv är jag mest besviken över att inte fått träffa Allicia, en tjej jag jobbade med i somras. Jag missade henne på restaurangen i måndags då hon fått sluta tidigt, sen skulle vi ha en lunchdate igår men så fick jag akut magsjuka och kunde inte stå på benen utan att spy. Det blåste visserligen över fort, jag slutade kasta galla runt 4 på eftermiddagen och mådde sen ganska fort ganska mycket bättre, men det är ju dumt att umgås med folk (som dessutom har småbarn) så snart därefter.
Idag mår jag bra igen så det var hastigt över. Hoppas nu bara inte D eller Austin (som följde med oss ner) åker på skiten.
No comments:
Post a Comment