Höst

Eftersom det föreslagits att jag har en fraktur i foten och det hursomhelst är väldigt oskönt att gå på den för tillfället, så for jag ut och cyklade i höstkvällen.
Först var jag opepp och trampade på bara för att komma hem. Men sen så.. nånstans halvvägs, ganska precis efter att jag haft en stand off med ett rådjur (jag vann!) så började jag få flashbacks till barn- och ungdomens cykelturer ut till kompisvallen och fotbollsträning och kom ihåg att jag ju faktiskt älskar min cykel.
Det bet i fingrar och kinder och benen gick runt av vilja och muskelminne och solen gick ner över Pocatellos berg som fick regn på sig igår och nu plötsligt visar färg.
Fint.