tre dagar kvar

Kan mycket väl hända att det blir ett uppehåll nu, kommer förmodligen inte ha så mycket tid att skriva den närmaste tiden. Det börjar närma sig nu.

Hittills har jag haft ett och endast ett nervöst sammanbrott, alltså med skrik och gråt, hysteriskt hulkande och bedyrande om att jag skiter i bröllop och fest och allt vad släkt och vänner heter. Det tycker jag är ett ganska bra facit och det hände igår strax efter att väderleksrapporten lovat storm och åskväder hela bröllopsdagen och min kära svärmor och hennes mor vägrat lyssna på teven och istället ville att jag skulle välja vilken salsa som skulle hällas i vilken serveringsskål. Jag har hela tiden sagt att de tre saker jag oroar mig för är vädret, att musiken inte ska funka och att jag ska snubbla i mina klackar. Det är allt. Maten, dekorationerna, blommorna… allt det löser sig, och gör det inte det så är det okej ändå. Men nu hotar alltså vädret med strejk, vilket oroar mig men ingen annan…. så det är väl bara att be en bön och hålla tummarna antar jag.

Lillebror är på väg, har nu landat och sitter i bilen. Nästan ett dygn försenad.

Imorgon ska klänningen lämnas in på ångning och pressning och jag ska vaxa benen och köpa champagne och det sista på matlistan. Vilket är mycket, eftersom allt ska vara färskt… min andra möhippa är även imorgon. Dylan har sin svensexa i Seattle ikväll. Nu ropar svärmor, toan ska städas.