Plötsligt ser det lite ljusare ut på jobb och ekonomifronten. Tunneln är ju fortfarande lång, så jag kan ju inte vara säker på att det inte bara är en ficklampa som kan få slut på batterier innan jag hunnit fram, men… ja, lite små försiktiga förhoppningar har i alla fall väckts och det känns bra.
Jag och D har precis kommit hem från middag på Ruby Tuesday. Vi hade ett presentkort, annars brukar jag akta mig för att gå dit, dels för att jag inte tycker maten är speciellt prisvärd och dels för att det alltid slutar med att D får sitta själv mesta tiden eftersom jag måste prata med alla mina gamla kollegor.
Men nu var det ju gratis, och därför helt klart värt det.
Och vi hade Cody som servitör och honom tycker jag om så vi dricksade allt som var kvar på presentkortet när vi var klara och han blev jätteglad och det kändes fint att ge.
Även om det ju, som sagt, var gratis.
No comments:
Post a Comment