Rain man in da kitchan

D har köpt en kokbok i en storlek som får bibeln att se ut som en liten broschyr. Den innehåller typ alla recept i hela världen plus några till och nu är han helt ba 'vi måste laga det här och det här och prova det här och vafan är mejram förnåt egentligen?'


Och det är ju bra. Fast han är en sån som vägrar frångå recept.
Han har liksom två kökslägen.
Antingen slänger han ihop allt han är sugen på och äter direkt från pannan/bunken/skärbrädan.
Eller så följer han receptet minutiöst.

It’s either or I’m afraid, you have to decide.
Som Peter Dalle sa.

Och man kan ju bli störd av mindre, eller hur Stek?

Så nu var vi precis på affärn och skulle köpa ingridigrejs till räk-och majs fritters samt en italiensk sallad med mozzarella. Jag lyckades dock övertala honom att skita i mozzan eftersom feta är godare och vi faktiskt redan har en rejäl bit sån hemma. Men sen när det inte fanns vattenkrasse i grönsaksdisken, då föll nästan hela projektet.
Att D inte har en susning om vad vattenkrasse är förnåt, det hör int hit.
Han ba Men asså, ska vi laga eller ska vi laga? Nu har vi ett recept här och ba föratt du inte vill ha mozza kan vi väl förfan inte bara hoppa över vattenkrassen??
Helt upprörd bland morötterna och citronerna.
Men då sa jag att vattenkrasse typ är samma sak som groddar (vilket kanske inte är helt sanningsenligt… en grön lögn liksom) och då bestämde han att det var okej.
Vi kunde hoppa den.
Så det blir middag ändå.