Idag visade jag D hur man sätter en ny toapappersrulle på hållaren. Kände att det var orättvist att jag skulle sitta ensam på den kunskapen i all evighet utan att dela med mig och låta honom få uppleva det glädjerus man känner varje gång man pressar ihop det där lilla plaströret som den nya rullen träs på.
Det är ju inte svårt att byta toarulle, men det är ju inte svårt att simma och cykla heller när man väl lärt sig.
Hursomhelst kan det ju vara trixigt att lära sig helt nya saker, speciellt i vuxen ålder, så jag var väldigt pedagogisk och gick metodiskt igenom alla steg.
Erbjöd att skriva en manual.
Uppmuntrade och hejade på utan att stressa.
Han var väldigt ovan, och jag tror det var pressen inifrån och viljan att lyckas som gjorde att han svor för sig själv och himlade med ögonen hela tiden, men han lyckades ändå få på den nya rullen.
Den gamla ligger på vardagsrumsgolvet där den landade efter att jag slängt den i huvet på honom.
No comments:
Post a Comment