Nu har vi en massa, massa snö. Den är tung och blöt och jag vet inte om den kommer ligga kvar. Men vitt är det. Vitt, vitt, vitt. Daisy tokhatar regn så jag trodde inte hon skulle vara speciellt förtjust i snö heller, men jodå rackarns, hon skuttar runt i det vita och blir blöt om magen och tycker ändå att det är roligt.
Igår tog vi en kvällspromenad i allt det vita fluffet med grannens hund Shooter. Med både grönt halsband och röd sele såg han ut som ett stort, lyckligt julpynt när han stormade fram på trottoaren med nosen som plog.
Jag gruvar mig för att köra på vinterhala gator, vi ska försöka få på dubbdäcken imorgon, men jag vägrar att anamma en helt vuxen inställning till snön. Jaja, mina fötter blir blöta och golven blir blöta och jackor slängs på golvet och allt tar plötsligt mer tid och kraft. Men vafasen då, det är ju vitt och fint och vinterljust och lite får man tåla.
Tack för snön.
No comments:
Post a Comment